Refuserad

[stbr]

"Har Du åsikter och förmåga att framföra dessa kommer det att göra dig impopulär" så uttryckte sig en känd hundman.

Jag har genom åren sporadiskt medverkat med ett antal artiklar i klubbtidningen Ståndskall. När klubben och norrbottensspetsen
nu fyller 50 år ville jag berätta om mina år i klubben som sträcker sig från tidigt -70 tal.

Eftersom klubben finner skäl att inte publicera min artikel och jag tror att det finns människor där ute som gärna tar del av vad
jag har att säga så kan den intresserade ta del av min artikel genom att maila mig så kommer texten i form av en PDF fil.
Mailadress: stig.s.br@telia.com

[Markus]

I årets första nummer av Ståndskall kan man i redaktörens krönika läsa följande: "Förhoppningen är också att kommande
nummer under året ska göra andra historiska återblickar än den genomgång av SSF:s historia som Bernt Karlsson bjuder på i detta nummer."
Efter att ha tagit del av Stigs artikel kan jag konstatera att det är precis det han gör; bjuder på en historisk tillbakablick på SFN/SSF sett från hans egen synvinkel. Brännvall berättar om sina upplevelser i klubben och kompletterar Karlssons artikel på ett suveränt sätt då han fyller i luckor och belyser delar av verksamheten som Bernt medvetet eller omedvetet valt att lämna. Att beskriva en 50-årig spetshundklubbs historia är förstås inte gjort i en handvändning och det är just därför som det, i mina ögon, känns så värdefullt att få olika synvinklar på det hela.
Så uppstår då frågan; Vad är det som får redaktionen att refusera en artikel skriven av en funktionär med över 40 års erfarenhet av olika uppdrag i specialklubben? Artikeln är saklig. Den stryker inte alltid medhårs och den riktar kritik inom vissa områden, men det är väl underbyggd kritik. Den riktas aldrig mot person och kommer aldrig ens i närheten av att bryta mot någon trevnadspolicy eller några etiska riktlinjer. Jag har mina misstankar, ja faktum är att det för mig är helt uppenbart var skon klämmer, men detta får väl var och en som väljer att ta del av artikeln bedöma. Det sanna svaret kan vi bara få från ett håll men jag anar att SSF väljer att fira sitt 50-årsjubileum i censurens tecken... tyvärr.

[Rokka]

Vid Tapios orakade skägg! Att inte lyssna på 40-årig erfarenhet inom detta svåra område är ju lika korkat som att bege sig ut i Gobiöknen utan varken vatten eller förstånd! Herregud, varför träta, när vi egentligen borde göra allt för att enas, allt för att gemensamt försöka hålla vår enastående jaktform levande. För Gud/ Tapio vet att vi behöver varandra. Har själv haft en rejäl svacka. Har länge känt mig som den siste mohikanen som modstulet begrundat domedagsmaskinerna från Svea skog när de obarmhärtigt massakrerat skog efter skog. Min själ har nästan förblött.Flera av mina kompisar har gett upp, och jag har själv faktiskt vacklat i min tro, för första gången i mitt trädskällarliv. Men någonting får mig ändå att hänga kvar vid denna, i mina ögon sett den enda jaktformen. Det finns inget annat. Det finns bara denna,den enda jakten. Och så länge det finns ett träd för tjädern att sitta i så kommer jag nog att fortsätta hoppas

[Rokka]

Nåväl,det finns nog
hopp precis som Hellström skrev i Ståndskall sist. Det finns förhoppningar om unga skogar som växer fram,men det tar som sagt tid innan tjädrar vågar sitta i låg skog,många år måste passera innan ungskogarna blir jaktbara.
Annars är,jag en obotlig idiot vad gäller Trädskällarjakten,jag tror på framtiden. Jag tror på den Röda Flamman.Har två döttrar o en son som bedyrat sin plikttrogenhet inför Tapio. Nå! vi får väl se. Allt som liknar trädskällarjakt får högsta betyg o en plats i finalen enligt mig


"

[stbr]

Jag satt i morse och sanerade min mailkorg. Ni är nästan 200 som velat ta del av min artikel. Ett tack till er alla!

[Lars]

Tycker det är konstigt att man inte vill ta med den skrivelsen då det bevisligen finns intresse av många att läsa den!
Visst kan det bli tråkigt om man publicerar mycket skrivelser som kritiserar klubbens arbete, men fritt ur minnet var denna inte skriven så att det på något sätt skadade klubben. Sitter just själv och funderar på att skriva något till Ståndskall som säkert kan upplevas som kritiserande tycker faktiskt det behövs sådant i en tidning också. Bara för att man tycker olika behöver inte skapa ovänner för det är sällan det finns ett facit som är rätt utan många olika vägar kan bidra till att nå målet

[stbr]

Jag kan bara hålla med dig Lars. MEN det är ingen mänsklig rättighet att bli publicerad i klubbtidningen. Redaktören och ansvarige utgivaren har oinskränkt makt att bestämma vad och inte minst vem som får publicera. Syns du inte så finns du inte, så är det!